Home Page Image
Albanien
Andorra
Belgien
Bosnien Hercegovina
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Island
Irland
Italien
Kroatien
Lettland
Liechtenstein
Litauen
Luxemburg
Makedonien
Malta
Moldavien
Monaco
Montenegro
Nederländerna
Norge
Polen
Portugal
Rumänien
Ryssland
SanMarino
Schweiz
Serbien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tjeckien
Tyskland
Ukraina
Ungern
Vatikanstaten
Vitryssland
Österrike ;


Historia
Ekonomi
Religion
Geografi
Klimat
Snabbfakta

Historia

Den slaviska statsbildning som skulle komma att utvecklas till Ryssland tillkom i Kievområdet (Kievriket). Ryssland ska ha "grundats" år 862 då Rurik blev knez i Rus. Under de första århundradena var Novgorod, Vladimir och Kiev huvudstäder. Moskva omnämns första gången i krönikorna år 1147 men det dröjde lång tid till hon blev huvudstad. Under mitten av 1200-talet erövrade mongolerna Rus och under 250 år framöver var Ryssland tvunget att betala tribut till mongolerna. Dessutom anföll mongolerna, som hade sitt säte i Gyllene horden, med jämna mellanrum ryska städer. Under denna tid utvecklades Ryssland mycket lite och kontrollerades i praktiken av mongolerna, även om de ryska furstarna de jure hade makten. Sista slaget mot mongolerna stod 1480 vid floden Ugra, då mongolerna för alltid förlorade kontrollen över ryska områden. Under senare medeltiden växte ett imperium med centrum i Moskvas omnejd fram, vilket under 1500-talet sakta växte österut in i Asien. Början av 1600-talet kallas den stora oredan. Polackerna trängde in på Ryssland och man försökte installera lydtsarer. Denna oreda kom till på grund av att Rurikätten dött ut i och med Ivan den förskräckliges andre sons död. Efter 10 års strider och maktkamp lyckades man tränga undan de polsk-litauiska trupperna och Michail Romanov utropades till tsar 1613. När Peter den store blev tsar 1682 inleddes en reformering av Ryssland till att bli en västerländsk stat. Ryssland hade under mongolstyret utvecklats mycket lite och Peter den store hämtade inspiration från Västeuropa. Dessa reformer fick stor betydelse för överklassens vardag; deras klädsel, vanor, sociala liv och utbildning förändrades. Han lät bygga den västinfluerade staden Sankt Petersburg som grundades 1703 och blev huvudstad 1712, vilket den förblev i mer än 200 år, fram till 1918 då Moskva blev huvudstad igen. Under en stor del av Peter den stores tid som tsar deltog Ryssland i det Stora nordiska kriget. Under tsarstyret växte Ryssland även västerut till att bli en av Europas stormakter (Tsarryssland). Detta skedde genom ett flertal krig, bland annat mot Sverige som 1809 tvingades överlämna Finland till Ryssland. Under 1900-talets början uttrycktes missnöje mot statsmakten och folkliga krav på förändring spred sig runtom i Europa. I Ryssland ledde omfattande strejker bland arbetare i städerna och protester på landsbygden plus ett misslyckat krig (se Rysk-japanska kriget) till att Ryska revolutionen 1905 bröt ut. Tsar Nikolaj II svarade med att placera ut soldater som besköt demonstranterna och flera dog. Detta besvarades med världens ditintills största generalstrejker och uppror. Nikolaj II tvingades lätta på makten och tillät nu för första gången ett parlament, duman, att dela makten med honom. Det upplöstes dock efter bara något år. Efter ett par nyval och sammanträdde inte förrän efter februarirevolutionen 1917. Dessutom tillät tsaren arbetarna att sätta upp arbetarråd, så kallade sovjeter. Finland fick samtidigt allmän rösträtt för kvinnor och män till en nyinrättad enkammarriksdag, men efter 1909 tog förryskningspolitiken fart där och den finska lantdagen fick inte sammanträda förrän år 1917. Den revolutionära stämningen i Ryssland fortsatte och bristen på mat kulminerade i februarirevolutionen 1917 mot tsarväldet. Tsaren försökte återigen återupprätta kontrollen över landet och soldater sändes ut för att skingra massorna, det slutade dock med att soldaterna sköt sina officerare och ställde sig på demonstranternas sida. Tsaren hade nu inget annat val än att abdikera. En provisorisk regering under Aleksandr Kerenskij installerades. Bolsjevikerna var emellertid de som hade störst inflytande i arbetarråden. Rysslands förluster och nederlag i det pågående första världskriget gjorde att den stora opinionen vände sig mot den provisoriska regeringen som valt att fortsätta kriget. M an krävde nu mer makt åt sovjeterna, och bolsjevikerna var med bland annat de mer ledande Lenin och Zinovjev de som hade den egentliga makten i huvudstaden Petrograd (nuvarande Sankt Petersburg). De fick allt större stöd, och även inom majoritetspartiet, "Socialistrevolutionärerna", som var Kerenskijs parti, valde medlemmar att gå över till bolsjevikerna som utlovade förändring. I oktoberrevolutionen den 6 november tog bolsjevikerna makten i Petrograd och kunde upprätta regering efter en i det närmaste oblodig revolution. Efter freden i Brest-Litovsk drog sig Ryssland ur kriget. Ryska inbördeskriget 1918–1922 utkämpades mellan röda armén och den vita armén som var understödd av flera länder som tidigare varit på samma sida som Ryssland i första världskriget. Efter att röda armén lyckats försvara revolutionen utropades Sovjetunionen 1922 och Ryska SFSR bildades som, till en början, en av fyra Sovjetrepubliker. Lenin som varit ledaren för bolsjevikerna samt ordförande i Ryska SFSR efterträddes av Josef Stalin som var generalsekreterare i centralkommittén 1922 efter en maktkamp med Lev Trotskij och hans fraktion inom kommunistpartiet. Stalin industrialiserade Sovjetunionen och skapade en stormakt av det tidigare omoderna landet. Hans tid vid makten kom också att kännetecknas av en utbredd personkult och utrensningar av oliktänkande. Under andra världskriget fördes ett utplåningskrig mellan Tyskland och Sovjetunionen, sedan Hitler beordrat Operation Barbarossa 1941, där flera sovjetiska städer var belägrade av tyska soldater under lång tid. I slutändan knäckte dock Sovjetunionens industri, dess stora befolkning och kalla vintrar Tyskland då den enorma fronten i öster slukade mer resurser än vad det nazityska riket kunde producera. Sovjetunionen fick dock betala dyrt för sin seger med 10 700 000 döda soldater, 11 400 000 döda civila[3][4] och ett sönderbombat och plundrat land. Försvarskriget och motoffensiven från Sovjetunionens sida brukar benämnas Det stora fosterländska kriget och segern firas varje år den 9 maj, det datum då tyskarna kapitulerade. Andra världskriget följdes snabbt av en konflikt med främst USA, vilken kom att kallas det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå samt genom att de båda blocken gav stöd till varsin part i en konflikt inom eller mellan andra länder (till exempel Koreakriget 1953). Det kalla kriget märktes även inom vapenutvecklingen: såväl USA som Sovjetunionen hade några år efter andra världskriget utvecklat både atombomben och vätebomben. Senare under 1970-talet talades det också mycket om den så kallade neutronbomben. Sovjetunionen hade en gynnsam position utrikes som motståndare till "Nordamerikansk imperialism" vilket ledde till att Sovjetunionen hade stort stöd hos befolkningen i den kolonialiserade världen i Afrika, Latinamerika, Asien och Mellanöstern. Sovjetunionen hade framgångar i början av kalla kriget då man skickade upp den första satelliten och senare den första människan i omloppsbana runt jorden. Sovjetunionen genomförde också den första obemannade landningen på månen och är ensamma om att ha skickat upp en helt automatiserad obemannad rymdfärja, Buran, för att sedan landa den igen (1988). Det kan nämnas att rymdfärjan aldrig hade någon bemannad besättning, då anslagen drogs in för projektet efter Sovjetunionens kollaps. Under senare delen av 1980-talet började ledaren för det kommunistiska partiet, Michail Gorbatjov, reformera landets ekonomi, och han tog små steg mot att skapa en demokrati med en västeuropeisk stat som mall. Slagorden för hans kampanj blev glasnost (ryska för 'öppenhet') och perestrojka (ryska för 'ombyggnad'). Försöken skapade dock katastrofala socio-ekonomiska förhållanden i Östeuropa, vilket kulminerade med Sovjetunionens kollaps efter en misslyckad militärkupp 1991. Ryssland förklarade sig vara en självständig stat 24 augusti 1991 och Sovjetunionen upplöstes officiellt 26 december samma år. Boris Jeltsin var landets president fram till 31 december 1999, då han efterträddes av Vladimir Putin. Ryssland har sedan kommunismens kollaps, som den största forna Sovjetdelstaten, försökt ta upp Sovjetunionens roll som supermakt, vilket har hindrats av landets svåra ekonomiska, sociala och militära problem. Åren 1994 till 1996 och från 1999 har Ryssland fört två interna krig i Tjetjenien. Efter att ha genomgått en kraftig nedgång under 1990-talet, vilken kulminerade 1998, har den ryska ekonomin återhämtat sig, delvis på grund av de stigande oljepriserna. President Putins politik har kritiserats för att underminera demokratin och kringskära mediernas frihet, främst från internationellt håll. 2008 valdes Dmitrij Medvedev med stöd av Vladimir Putin till Rysslands 3:e president. Medvedev har fokuserat mycket på "kriget mot korruptionen" och framförallt den korrupta polisen men trots vissa framsteg kvarstår problemen.

Ekonomi

Ryssland kämpar fortfarande, snart två decennier efter Sovjetunionens sammanbrott 1991, med att skapa en modern marknadsekonomi. På senare år har dock tillväxten tagit fart i landet. Efter upplösningen av Sovjetunionen krympte ekonomin i fem år, då de statliga företagen raskt privatiserades och visade sig vara allt för ineffektiva för att kunna konkurrera på en marknadsekonomisk arena. Landet började återhämta sig 1996, men när den asiatiska finansiella krisen fick sin kulmen i augusti det året tvingades regeringen devalvera rubeln, vilket ledde till en kraftig försämring av levnadsstandarden för den mesta befolkningen. Devalveringen hjälpte dock igång Rysslands ekonomi, och mellan 1999 och 2002 hade landet en ekonomisk tillväxt på 6 procent årligen, skapad främst av oljeinkomster. Tydliga tecken på det är Rysslandstornet och Federationstornet som kommer att tillhöra världens högsta skyskrapor. Den ekonomiska återhämtningen i kombination med Vladimir Putins starka styre av landet har höjt investerarnas förtroende för Ryssland. Ryssland förblir dock oerhört beroende av råvaruexporten, som utgör över 80 procent av landets export. Viktiga råvaror är petroleum, naturgas, metaller och timmer. Beroendet av råvaror gör landet oerhört känsligt för ändringar i dollarkursen (eftersom de flesta råvarubörser handlar i dollar) och svängningar i råvarupriserna. En stor del av marknaden kontrolleras av ett fåtal oligarker, som genom kontakter i Boris Jeltsins administration skodde sig på privatiseringen av de statliga företagen, bland annat genom att köpa upp företag för struntsummor. President Vladimir Putin och hans maktgrupp, "siloviki" (mest före detta officerare i underrättelsetjänsten) har på senare år tagit ett allt starkare grepp om hela samhället, inklusive ekonomin. Det största problemet med den ryska ekonomin är att det finns väldigt få små och medelstora företag. Detta antas bero på att bankerna, som ägs av oligarkerna, är oerhört korrupta. Bankernas affärsidé verkar främst vara att understödja oligarkernas övriga företag, och det är därför i princip omöjligt att finansiera uppstarten av ett företag för gemene man. EU och världsbanken har dock dragit igång projekt för att försöka bygga upp ett mer oberoende banksystem. Putin har också tagit krafttag mot oligarkerna, bland annat arresterades Rysslands rikaste man Michail Chodorkovskij 2003, anklagad för att just tillförskansat sig företag vid Jeltsins privatisering på oegentliga sätt. Detta har dock också fått analytiker att tvivla på den ryska ekonomins stabilitet, då de flesta av dagens företagsledare i Ryssland antagligen gjort sig skyldiga till brott vid övergången mellan planekonomi och marknadsekonomi.

Religion

Det största språket i landet är ryska. Andra större språk (med mer än 1 miljon talare) är tatariska, ukrainska, basjkiriska, tjetjenska och tjuvasjiska. Ryska är landets enda officiella språk, men flera delrepubliker har gjort ett i området viktigt språk till officiellt språk inom delrepubliken. Det kyrilliska alfabetet är det enda tillåtna i landet, varför de delrepubliker som använder ett andra officiellt språk måste skriva detta med kyrilliska tecken.

Geografi

Ryssland, som med sin yta på 17 075 200 km² är världens största land, sträcker sig över så gott som hela den norra delen av den eurasiska superkontinenten, från Östersjön i väster till Berings sund i öster, och ligger således både i Europa och Asien (gränsen mellan världsdelarna går via Uralbergen). Landet består till stora delar av vidsträckta stäpper i söder och djupa barrskogar i norr. Från landets västligaste del till dess östligaste är det 6 600 kilometer långt; det sträcker sig över 11 tidszoner. Det finns flera bergskedjor i landet, särskilt i landets södra gränsregioner. Exempel är Kaukasus (där berget Elbrus, Europas högsta topp, reser sig med sina 5 642 meter), Uralbergen och Altaj. Uralbergen, som löper i nord-sydlig riktning, tillsammans med Kaukasus, som löper i väst-östlig riktning, utgör gränsen mellan Europa och Asien. Även om stora delar av världens områden med arktiskt och subarktiskt klimat finns i Ryssland finns det också stora områden med andra klimat. Se vidare: Rysslands klimat Det gränsar i väster till Norge, Finland, Estland, Lettland, Vitryssland och Ukraina samt, via exklaven Kaliningrad, till Litauen och Polen, i sydväst till Georgien och Azerbajdzjan, och i söder till Kina, Nordkorea, Mongoliet och Kazakstan. I öster avgränsas det av kusten till Stilla havet och i norr av den till Norra ishavet. Europeiska Ryssland, som sträcker sig från västgränsen till Uralbergen, är ett enormt lågland, genomkorsat av floderna Volga, Don och Dnepr; detta är landets rikaste region. Kaukasusregionen i södra europeiska Ryssland är ett enormt stäppområde som sträcker sig norr om bergskedjan Stora Kaukasus mellan Svarta havet och Kaspiska havet. Uralbergen sträcker sig från norr till söder och rymmer viktiga mineral- och oljetillgångar. Sibirien sträcker sig från Uralbergen till stillahavskusten. Detta enorma område är rikt på naturresurser, men är glest befolkat på grund av de stränga klimatförhållandena. Den del av Centralasien som ligger i Ryssland består av öken, stäpp och berg; delar av detta område ligger under havets nivå.

Klimat

Klimatet i Ryssland är med tanke på geografin mest kontinentalt, med mycket stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter, samt dag och natt. Inre Sibirien, som har ett extremt fastlandsklimat ligger exempelvis medeltemperaturen i januari mellan -25 och -30 grader, samt i julimånad mellan 18 och 23 plusgrader. Vintertid kan snöstormar kombinerat med orkanvindar lamslå hela områden. I övriga landet är det mindre extremt. I västra Ryssland ligger medeltemperaturen i januari på mellan -10 och -15 grader, samt i juli mellan 20 och 25 plusgrader. Årsnederbörden är låg, tack vare läget långt ifrån havet, och uppgår till endast runt 200 mm, varav det mesta faller vintertid. I norra Sibirien, samt på norra Kolahalvön råder ett subarktiskt klimat, med långa, torra och kyliga vintrar, samt svala somrar, med en medeltemperatur långt under 10-gradersstrecket. Längst upp i norr, vid ishavskusten råder det ett arktiskt klimat, med permafrost året om.

Snabbfakta

Land Ryssland
Yta: 17.075200 kv.km
Huvudstad: Moskva
Befolkning: 145 milj.
Språk: Ryska (ca: 87%) (Tatariska, ukrainska och övriga)
Religion: ca. 75% ortodoxa (muslimer, buddister m.fl.)
Nationaldag: 12 juni
Djupaste sjö: Bajkalsjön, 1620m djup
Längsta flod: Lena, ca: 4320 km
Högsta berg: Elbrus, 5633m i Kaukasus
Världens största sjö: Kaspiska havet, 37074 km2
Valuta: Rubel

Högst upp på sidan

Ryssland


0