Header image
 

 
 

Tyskland

Historia

Tyskland är som modern nationalstat relativt ungt, ett enat tyskt kejsardöme grundades först 1871. Efter nederlaget i första världskriget utropades Tyskland den 9 november 1918 till republik. Den s.k. Weimarrepubliken kom att kännetecknas av partisplittring och svaga regeringar. Den världsekonomiska krisen 1929 innebar att massarbetslöshet och fattigdom bredde ut sig i landet, vilket bidrog till Hitlers maktövertagande år 1933. Den 1 september 1939 utbröt det andra världskriget. Den 8 maj 1945 kapitulerade de tyska trupperna. Vid krigsuppgörelsen förlorade Tyskland betydande delar av sitt territorium. Såväl Tyskland som staden Berlin delades mellan de allierade (USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen) i fyra ockupationszoner. År 1949 delades landet i två separata stater. Av de amerikanska, brittiska och franska zonerna bildades Västtyskland, Förbundsrepubliken Tyskland (BRD) och av den sovjetiska, Östtyskland, Tyska demokratiska republiken (DDR). Även Berlin delades upp i Västberlin respektive Östberlin. I Västtyskland blev Bonn huvudstad och i Östtyskland, Berlin (öst). Västtyskland formades till en marknadsekonomisk demokrati som bl.a. med ekonomisk hjälp från USA, den s.k. Marshallplanen, växte till en ekonomisk stormakt. År 1951 bildade Västtyskland tillsammans med Frankrike, Italien och Beneluxländerna Europeiska kol- och stålgemenskapen och år 1957 grundade samma länder den Europeiska ekonomiska gemenskapen. År 1955 gick Västtyskland med i NATO. I Östtyskland omvandlades ekonomin efter sovjetisk modell, jordbruket kollektiviserades och staten tog kontroll över industrin. Landet inlemmades i det kommunistiska Östeuropa och kom före år 1950 att ingå i den ekonomiska samarbetsorganisationen COMECON. År 1955 trädde Östtyskland även in i Warszawapaktens försvarssamarbete. För att stoppa en stor utflyttning till Västtyskland byggde Östtyskland Berlinmuren med start den 13 augusti 1961. Muren, som delade Berlin i två delar, utestängde tillsammans med den mot väst stängda landgränsen östtyskarna effektivt från omvärlden under 28 år, d.v.s. till dess att muren började rivas den 9 november 1989. Året därpå undertecknade USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen samt de två tyska staterna ett fördrag om ett enat Tyskland. DDR upphörde att existera den 3 oktober 1990 och landet uppgick i Förbundsrepubliken Tyskland.

Geografi

Tyskland är ett av Europas största länder. Det sträcker sig från Nordsjön och Östersjön i norr till Alperna i söder. Från den nordligaste punkten på ön Sylt till den sydligaste punkten vid Oberstdorf i Bayern är det 876 kilometer. Det längsta avståndet mellan västliga och östliga gränsen är 640 kilometer. Landskapet blir högre ju längre söderut man kommer. Till söder om Nord- och Östersjön ansluter den nordtyska slätten. Den formades huvudsakligen vid senaste istiden under påverkan av inlandsis. Sedan följer ett område med bergskedjor som når höjder mellan 800 och 1 500 meter. Några av dessa är till exempel Schwarzwald, Thüringer Wald, Bayerischer Wald, Erzgebirge och Harz. Vid gränsen till Schweiz och Österrike tar Tyskland del av Alperna. Där ligger också Tyskland högsta berg, Zugspitze, med 2 962 meter över havet. Den största floden som delvis ligger i Tyskland är Donau, som rinner ut i Svarta havet. Alla andra större floder flyter till Nord- eller Östersjön. Rhen är den flod som är längst på Tysklands territorium. Av dess 1 320 kilometer går 865 kilometer[1] genom Tyskland eller längs tysk gräns. Andra betydande floder är Elbe, Main, Oder, Weser och Saale. Tyskland har ett flertal sjöar som bildades under istiden. Vattnet fyllde upp fördjupningar som isen skapade. De flesta sjöarna finns i Mecklenburg och runt Alperna. Bodensjön är den största sjö som delvis ligger i Tyskland och Müritz är den största sjö som ligger med hela ytan i Tyskland. Längs Nordsjöns kustlinje finns många öar som bildar långa kedjor. De var tidigare en del av fastlandet och blev senare avskurna genom landsänkning, så att havsvattnet flöt in i mellanrummet. Öarna i Östersjön är större, och där ligger också Tysklands största ö, Rügen.

Ekonomi

Tyskland är med en BNP på 2247,4 miljarder euro[1] (t.o.m. 23 maj 2006 för året 2005) Europas största ekonomi och industrination och världens tredje största. Tyskland är den största exportnationen i Europa. Tyskland är relativt råvarufattigt och koncentrerar näringslivet till de sekundära och tertiära sektorer (tillverkningsindustri och utveckling). Stora områden av Tyskland används för jordbruk men bara 2-3 % arbetar inom jordbrukssektorn. Under senare år har tillväxten varit svag och man har strukturella problem i globaliseringen och i integrationen av de nya förbundsländerna efter 1990. Den tyska ekonomin beskrivs ofta som en social marknadsekonomi (soziale Marktwirtschaft). Den tyska staten erbjuder ett omfattande utbud av sociala tjänster. Även om staten i några sektorer i ekonomin ger stöd genom subventioner är konkurrens och marknadsekonomi grundpelare i den ekonomiska politiken. Regeringarna under 1990- och 2000-talet har genom privatiseringar av Deutsche Bahn och Deutsche Post skapat större konkurrens. Tyskland är starkt exportorienterat.

Klimat

Tysklands klimat är för det mesta kontinentalt med stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter. Landets norra delar påverkas mer av havets vindar och där är temperaturskillnaderna ganska små. De blir större ju längre söderut man kommer. Det mildaste klimatet har övre Rhendalen där temperaturen sommartid kan uppnå 40 plusgrader. Rekordtemperaturen är 40,4 plusgrader i Roth bei Nürnberg år 2003. Det kallaste klimatet har man i Alperna. Nederbörden är ojämnt fördelad över landet. Nordsjö -och Östersjökusten i norr domineras av fuktiga västliga vindar som släpper av sig mycket nederbörd. Regnigast är det dock i dalgångarna i Alperna där nederbörden kan vara så hög som 2000 mm per år. En liten del runt den lågt belägna Bodensee har ett subtropiskt klimat.

Religion

Kristendomen är den största religionen i Tyskland, med 52 miljoner anhängare (63%) 2007.2007 var 26.5 miljoner protestanter (32.3%) och 25.5 miljoner katoliker (31.0%). Den näst största religionen är islam med 4.3 miljoner anhängare (5%) följt av buddhism och judendom, båda med ungefär 200 000 anhängare (ca 0.25%)

Snabbfakta

Huvudstad Berlin
Yta total: 357,021 km2
vatten: 2,4 %
Befolkning 83,251,851 (2002) inv.
Språk Tyska


 


Header image

Skicka mail




header image 2

header image 2